Astma - dykning
Information från Läkemedelsverket (redigerad av Olle Sandelin)
Huvudbudskap
- Astma är ingen enhetlig sjukdom och kan variera över såväl kort som lång
tid.
- Modern astmabehandling har lett till att mycket få patienter behöver
sjukhusvård.
- Det stora flertalet patienter kan behandlas i primärvården.
- Inhalationsläkemedel utgör
basbehandling,
- För kombinationsläkemedel med inhalationssteroid och långverkande
beta-2-stimulererare (luftrörsvidgande) finns möjlighet till olika
behandlingsstrategier (fast respektive variabel dosering).
- För patienter med svår behandlingsrefraktär allergisk astma har
omalizumab (blockerande antikroppar, Xolair) tillkommit.
- Antileukotrienernas (Singulair) roll i terapin har förtydligats.
- En god monitorering (symtom och PEF-mätning) av astma är nödvändig för
att patienten skall uppnå symtomkontroll, normal lungfunktion, god
astmaprognos och samtidigt ha en optimerad läkemedelsbehandling utan
övermedicinering.
Bakgrund
Astma är ett inflammatoriskt syndrom med flera
fenotyper (yttrandeformer), som påverkar luftvägarna. Karakteristiskt för
astma är återkommande episoder med andnöd, pipande andning och hosta. Symtomen
är vanligen associerade med en begränsning av luftflödet (obstruktion) som är
reversibel, antingen spontant eller efter behandling.
Epidemiologi
Prevalensen av astma är cirka 10 % enligt
aktuella svenska studier. Ungefår hälften av patienterna med astma har en
lindrig sjukdom. Detta betyder att en allmänläkare med 2 500 personer i sitt
område normalt har 250 patienter med astma, varav cirka 125 av sådan
svårighetsgrad att det föranleder regelbunden sjukvårdskontakt.
Incidensen är högst i småbarnsåren och är cirka
10/1 000/år i sjuårsåldern. Den sjunker med stigande ålder och är cirka
2/1000/år från medelåldern. Incidensen astma bland vuxna har inte nämnvärt
förändrats under de senaste två decennierna. Prevalensen av astma har dock ökat
markant från mitten av 1900-talet till milleniumskiftet på grund av ökad
överlevnad, men förefaller ha planat ut under senare år. Med dagens
astmabehandling behöver endast några få procent av patienterna med astma
utnyttja slutenvård. Såväl bland vuxna som barn över fem års ålder har antalet
sjukhusnätter minskat betydligt och vårdtiden kortats.
Antalet dödsfall orsakade av astma är betydligt mindre i dag än för 20
år sedan.
Årligen dör ett 60-tal personer yngre än 50 år av astma i Sverige.
Målet med astmabehandling
- symtomfrihet
- ingen begränsning av dagliga aktiviteter
- normal lungfunktion
- inga störande biverkningar av behandlingen
- inget behov av symtomatisk behandling
Diagnostik
- Diagnosen astma ställs efter en samlad bedömning.
- Noggrann sjukhistoria - egna PEF-mätningar
- Fysikalisk kroppsundersökning
- Spirometri
- Ibland allergitest
- Påvisande av variabel luftvägsobstruktion med reversibilitetstest
- Vid osäkerhet: bronkialprovokation
- Torrluftsprovokation - specialklinik
- Kapsaicinprovokation - specialklinik
- NO-mätning - utandad kväveoxid - specialklinik (ej standard)
Differentialdiagnoser
- Stämbandssjukdom
- Svaghet i strupväggarna (trakeomalaci)
- Vanliga differentialdiagnoser hos vuxna är:
Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och
- sensorisk hyperreaktivitet ung. allmän känslighet
- samsjuklighet med hösnuva, ögonallergi och eksem är MYCKET vanligt
Läkemedel
- Glukokortikoider för inhalation
- Glukokortikoider för systemiskt bruk (kortisontabletter)
- Beta-2-stimulerande (luftörsvidgande)
- Antileukotriener
- Natriumkromoglikat
- Antikolinergika
- Teofyllin
- Specifika antikroppar
www.lakemedelsverket.se
Länk till Läkemedelsverket: Farmakologisk behandling vid astma- ny
rekommendation :