Astma - dykning

Information från Läkemedelsverket  (redigerad av Olle Sandelin)

Huvudbudskap

  1. Astma är ingen enhetlig sjukdom och kan variera över såväl kort som lång tid.
  2. Modern astmabehandling har lett till att mycket få patienter behöver sjukhusvård.
  3. Det stora flertalet patienter kan behandlas i primärvården.
  4. Inhalationsläkemedel utgör basbehandling,
  5. För kombinationsläkemedel med inhalationssteroid och långverkande beta-2-stimulererare (luftrörsvidgande) finns möjlighet till olika behandlingsstrategier (fast respektive variabel dosering).
  6. För patienter med svår behandlingsrefraktär allergisk astma har omalizumab (blockerande antikroppar, Xolair) tillkommit.
  7. Antileukotrienernas (Singulair) roll i terapin har förtydligats.
  8. En god monitorering (symtom och PEF-mätning) av astma är nödvändig för att patienten skall uppnå symtomkontroll, normal lungfunktion, god astmaprognos och samtidigt ha en optimerad läkemedelsbehandling utan övermedicinering.

Bakgrund

Astma är ett inflammatoriskt syndrom med flera fenotyper (yttrandeformer), som påverkar luftvägarna. Karakteristiskt för astma är återkommande episoder med andnöd, pipande andning och hosta. Symtomen är vanligen associerade med en begränsning av luftflödet (obstruktion) som är reversibel, antingen spontant eller efter behandling.

Epidemiologi

Prevalensen av astma är cirka 10 % enligt aktuella svenska studier. Ungefår hälften av patienterna med astma har en lindrig sjukdom. Detta betyder att en allmänläkare med 2 500 personer i sitt område normalt har 250 patienter med astma, varav cirka 125 av sådan svårighetsgrad att det föranleder regelbunden sjukvårdskontakt. Incidensen är högst i småbarnsåren och är cirka 10/1 000/år i sjuårsåldern. Den sjunker med stigande ålder och är cirka 2/1000/år från medelåldern. Incidensen astma bland vuxna har inte nämnvärt förändrats under de senaste två decennierna. Prevalensen av astma har dock ökat markant från mitten av 1900-talet till milleniumskiftet på grund av ökad överlevnad, men förefaller ha planat ut under senare år. Med dagens astmabehandling behöver endast några få procent av patienterna med astma utnyttja slutenvård. Såväl bland vuxna som barn över fem års ålder har antalet sjukhusnätter minskat betydligt och vårdtiden kortats.

Antalet dödsfall orsakade av astma är betydligt  mindre i dag än för 20 år sedan.
Årligen dör ett 60-tal personer yngre än 50 år av astma i Sverige.

Målet med astmabehandling

  1. symtomfrihet
  2. ingen begränsning av dagliga aktiviteter
  3. normal lungfunktion
  4. inga störande biverkningar av behandlingen
  5. inget behov av symtomatisk behandling

Diagnostik

  1. Diagnosen astma ställs efter en samlad bedömning.
  2. Noggrann sjukhistoria - egna PEF-mätningar
  3. Fysikalisk kroppsundersökning
  4. Spirometri
  5. Ibland allergitest
  6. Påvisande av variabel luftvägsobstruktion med reversibilitetstest
  7. Vid osäkerhet: bronkialprovokation
  8. Torrluftsprovokation - specialklinik
  9. Kapsaicinprovokation - specialklinik
  10. NO-mätning - utandad kväveoxid - specialklinik (ej standard)

 

Differentialdiagnoser

  1. Stämbandssjukdom
  2. Svaghet i strupväggarna (trakeomalaci)
  3. Vanliga differentialdiagnoser hos vuxna är:
    Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och
  4. sensorisk hyperreaktivitet ung. allmän känslighet
  5. samsjuklighet med hösnuva, ögonallergi och eksem är MYCKET vanligt

Läkemedel

  1. Glukokortikoider för inhalation
  2. Glukokortikoider för systemiskt bruk (kortisontabletter)
  3. Beta-2-stimulerande (luftörsvidgande)
  4. Antileukotriener
  5. Natriumkromoglikat
  6. Antikolinergika
  7. Teofyllin
  8. Specifika antikroppar
     

www.lakemedelsverket.se 

Länk till Läkemedelsverket: Farmakologisk behandling vid astma- ny rekommendation :